Tankspridd

Jag är så ofokuserad och kan inte samla mina tankar. Jag vill ngt så mkt så jag knappt vet vad jag ska göra. Det är så fruktansvärt jobbigt och då bli jag snäsig och vresig å å känslig och det är ju inte kul för de runt mig. Förhoppningarna finns och då spirar lyckokänslorna runt som små älvor i kroppen på mig. Hoppet kan slås ned lika fort som det går att drutta på ändan en mild och hal dag som denna. Jag känner mig glad och trygg och trivs så bra med livet men känner mer å mer att det är ngt som fattas. En sak som tynger är just att jobb situationen skulle kunna vara bättre. Jag trivs bra på jobbet men en lite säkrare anställning skulle inte sitta fel. Men som arbetsmarknaden ser ut i dag så ska man vara glad att man har ett jobb. Att jag då sedan har ett jobb som jag tycker är kul är ju inte alls fel. Visst går det upp och ned men det tror jag mer eller mindre att det gör i alla yrken oavsett.